Den här ciabattan är den ursprungliga; ett grovt, saftigt, ganska platt, toffelformat bröd som berikats med olivolja. Det är fullt av lufthål som arbetas in under knådningen.

Alltså väldigt olikt de ciabattabröd man kan köpa, som snarare är filonebröd. Det bakas som de flesta andra italienska bröd med en fördeg/poolish.

På grund av olivoljan blir brödet snabbt torrt, och det ska ätas så snart som möjligt, men det är ett riktigt härligt matbröd.

<b>Fördeg/poolish</b>

500 g mjöl - gärna Ölandsvete eller dinkel

4 dl vatten

1 g jäst

Rör ihop och ställ på köksbordet med en kökshandduk över till nästa dag eller minst 8 timmar.

<b>Resten av degen</b>

3-400 g mjöl, gärna av italiensk mjukt vete

200 g grovt mjöl av valfri sort

3 dl vatten, kanske mer

½ dl olivolja

1 msk grovt salt

5 g jäst

Lös upp jästen i vattnet och rör ihop. Blanda med resten av degen på köksbänken. Dra i den med händerna och låt den falla ner igen, många, många gånger. Det är en lös deg, och ju mer man arbetar med den, desto mer vätska suger den upp. Avgör om den tål mer vätska. Ju mer vätska, desto godare bröd. Dela degen i två delar. Dra ut och vik ihop till två platta kuddar.

Lägg dem på köksbänken på ett lager mjöl. Låt jäsa en halvtimme.

Efter en halvtimme dras de ut och viks ihop ännu en gång. Lägg dem till jäsning igen, antingen på bordet i mjöl, eller i ett tygstycke som man strött mjöl på.

När de har jäst och är mjuka och dallriga, jämkas de försiktigt över på en baksten som har värmts upp i ugnen till 250 grader.

Kom ihåg att ställa in en tom långpanna i ugnen till vatten. Så fort bakstenen med bröden är på plats häller man ett glas vatten i långpannan och stänger snabbt ugnsluckan.

Grädda i 250 grader i 15 minuter, sänk till 200 och grädda klart.

Bröden är klara när det låter ihåligt när man knackar på undersidan.